för första gången på 100 år har jag sovit så mkt som jag behöver.
under denna sömn har jag drömt jävulskt mycket. om asiatiska horor & sånt.
minns inte allt men här har vi några godbitar:
-Jag är hemma hos Blondinbella (andra gången jag drömmer om henne nu, dax att ta tag i detta..) & vi är värsta bundis. Hon drar bort ett skynke för att visa ett par träfåglar som sitter i bur, som någon form av prydnad. dom har stora ögonvitor & miniprickar som pupiller. jag & Blondinbella bah "Dom har säkert tagit ecstasy" för vi tyckte det var så självklart att få får man skitsmå pupiller. uhm.. Jag fotade med min telefon & skulle mobilblogga om det. Synd bah att jag varken har kamera eller internet på min mobil.
-Jag är på fest där Britney Spears & en känd lite äldre herre (glömt bort vem det var) hade likadana klänningar. Jag fotade & skulle mobilblogga om det..
-Jag satt med Tåmmpi & lät honom lyssna på Sum 41 - No Brains. Förut när jag försökte orka lyssnade jag på den för att låta känslorna strömma ur mig & tömma mig & få plats för en ny dos. Typ.
*HÄR FÖRSÖKTE JAG LÄGGA IN YOUTUBEVIDEON TILL LÅTEN & SKRIVA IN LÄNKEN FÖR HAND FÖR ATT DET INTE GÅR ATT KOPIERA MEN DET GICK IN ATT TA SIG FRAM I LÄNKTEXTRUTAN HELLER FÖR DENNA FANTASTISKA DATOR SÅ NI FÅR FAN GÅ IN & LYSSNA SJÄLV MEN JAG TROR BARA DET FINNS AKUSTISK- & LIVEVERSION.*
-Tror jag hade någon hypna & kraxade lite.
-En SL-kontrollant & jag var värsta tighta & jag satt i hans famn & han var som nån slags pappa & läste tidningen för mig.
-Jag bodde i pappas gamla hus, där jag växte upp & någonstans i drömmen blev jag medveten om att det bara var en dröm för att jag kom på att han ju bodde i en lägenhet i Lule, inte villa i Kalix. Det var smått traumatiskt att komma på att det var en dröm. Kände mig fast eller nåt, tror jag.
-Min hjärna fick en knäpp & allt jag såg flöt ihop & ljuden jag hörde kom från mitt bakhuvud. Låter kanske inte så jävla jobbigt men det här var SJUKT jävla painful. Jag blev akut självmordsbenägen, gick inte att stå ut en sekund till. Hade kunnat äta upp mig själv bah för att få dö.
-------------annat som händer----
mina ögonbryn håller på att uppnå perfektion.
ducky boys - do you wrong är svängig.
mannagrynsgröt.
-----------------
datorn & nätet här är helt jävla gay & vägrar visa nåt!!!!!! skummade era kommentarer på förra inlägget & tänkte iaf såhär:
Jag har inte svår borderline eftersom jag inte har borderline längre. Jag har typ bara kvar självdestruktiviteten av symptomen. Däremot har jag läst att schizotyp personlighetsstörning kallats för borderline schizofreni & är en störning som gärna avlöser borderline men det är en annan krej. Men snälla folk kan ni bah droppa borderlinesnacket iaf eftersom jag faktiskt har skrivit JAG HAR INTE BORDERLINE hur många gånger som helst. Zneeeeeelaaaaaa.
Nej, diagnoser är inte bullshit & man är inte nödvändigtvis som man vill vara. Min personlighet är jag men inge ångesten & störningsproblematiken. Jag hallucinerar inte & nojar inte för att jag har sån jävla god lust att se min garderobsdörr röra sig fram & tillbaks. Psykiatriska diagnoser är lika vettiga som fysiska. Man går ju inte & skaffar sig cancer för skoj skull heller. JAG ÄR SÅ JÄVLA LESS PÅ ATT PSYKISKA PROBLEM ALLTID SKA VIFTAS BORT SOM NÅGONTING FRIVILLIGT.
& ALLA NI SOM BAH "MEN DÖ NU INTE FÖR ATT TÅMMPI ÄR DUM I HUVUDET" OSV KAN NI BAH DROP IT?!?!?!??! HAR JAG SKRIVIT ATT JAG VILL DÖ PGA HONOM ELLER? JAG HAR SKRIVIT ATT JAG VANTRIVS I VÄRLDEN & ÄR DET BARA JAG SOM KÄNNER DETTA ELLER ÄR DET FAKTISKT SÅ ATT HAN INTE ÄR HELA VÄRLDEN UTAN BAH EN BAJSFLÄCK I DEN?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
Know the feeling, dude. Hoppas allt blir bättre o så.
Nej det är bara du som vantrivs i världen. http://www.youtube.com/watch?v=WNpy1JbxY3M
I don't really understand anything, but I hope you're alright! sending some happy thoughts and pink ponies..
Jag är också less på att det psykiska ska viftas bort... eller så är man läskig.
Som när jag hade perioder av panikångestattacker som kom av förhållanden som skulle ge vilken psykiskt stabil människa som helst problem. Dessa ser jag inte (i dagsläget) som något läskigt utan en helt naturlig reaktion (även om det inte är önskvärt att uppleva dessa igen).
Men om jag i nu, 2 år senare, nämner detta i ngt sammanhang får man alltid samma chockartade reaktioner med öppna munnar och förskräckta ögon.
Säger någon att han/hon fick akut influensa av att leka naken i snön i flertalet timmar är det ingen som får panik i blicken. Och detta trots att akut influensa kan vara bra mycket mer dödlig än panikångestattacker.
Och ingen bör tolka in i min text att jag tycket att panikångestattacker är en piece of cake, inte det inte. Jag har ju själv vart med om skiten och nej, det är allt annat än kul.
Det är alla andras fel, inte ditt.
man får inte bry sig om dig va? försöka förstå sig på dig? försöka sätta sig i din sits?
för det går inte va?
det är helt omöjligt?
ingen förstår dig. för du vill inte att någon ska förstå dig.
men varför vill du sätta dig i schizofacket? be läkaren utreda dig istället för att göra självtester på facebook.
jag har haft världens risigaste jävla dag nu så jag kommer fan att känga ner er nu.
JHNA SUGARFUCK:
fårsefårse.
Gontanius:
Förstod inte riktigt det där. Nej som i att det är den enda problemet - för det har jag inte menat? Nej som i att jag är den enda som gör det - för det har jag aldrig sagt. Som sagt, förstår inte.
Tjilli:
Allt ska dö! Fast tack!
Miranda O.:
Folk tycker ju det är så creepy för att det är så svårt att ta på, se, indivuduella hjärnor, bolahblah olsv.. jävla tangenbtolrd att vara trasigt.. slänger in ol här o där.
Anonym:
Det tycker jag inte ens. Långt ifuckinfrån. Däremot är det inte jag som har fuckat upp mig. Det var inte jag som gav mig en dålig uppväxt & so on.
good morning terrorism:
Ren jävla dynga. Du utläser det från.. vad? Din egensnickrade amatörpsykolgiska förmåga? Sånt avskyr jag. Du känner mig av orden jag skriver här & när harjag gett sken av att inte vilja bli förstådd? Det är för fan min högsta dröm! Jag kan inte rå för att folk är så jävla tröga & inte kan läsa.
Jacqueline:
Men NÄR skrev jag att jag vill sätta mig i schizofacket? Det var inte direkt så att jag läste om överenstämmande symptom & bah YEZ SCHIZO HERE I COME. Putsa linserna bruden för om du läser texten nedan skriver jag väl ändå klart
"alla som ska bah menmanskaintesjälvdiagnostiserasigsjälv kan dra åt helvete. jag gör ju inte det. jag läser om mina problem & försöker finna rötter att rota i & sen kan jag visa upp det för läkaren & bah "men vad i helvete..?" jag säger inte att jag har det.
men jag hyser ruggigt starka misstankar."
så VARFÖR VARFÖR VARFÖR envisas du med att ändå komma dragandes det jag skrev en text mot redan innan nån jävla idiot skulle komma dragandes med det?
---
mitt slutliga message till er är: LÄR ER LÄSA & SLUTA ANALYSERA MIG. idioter.
ni som faktiskt kan läsa ska ha en jävla eloge, ni sällsynta rackare.
Hej igen. Nja van vid att folk inte riktigt följer samma tankebanor som mig, jag ansåg att länken jag skickade med visade/beskrev ungefär vad jag menade. Jag menade bara det att vi är allt för många som vantrivs här i världen medan man samtidigt pratar om hur lyckliga vi är. Ny tv, då är jag lycklig. Ny bil, då är jag lycklig. Världen är förbannat jävla rutten och det vore förbannat fel om man trivs i den här världen. Sedan kommer ju frågan hur man tänker bemöta det, fight or flight.
Gontanius:
Jag hade inte tid att kolla på länken =/ skulle hasta, men ska spana in den nu! Men tror du det är så att folk lurar i sig att dom är lyckliga, eller att dom faktiskt är det? Dom som pratar om hur lyckliga dom är? Man sätter upp en fasad & fejkar tills man själv tror det. Eller. Nåt.
Haha nja det är en definitions fråga skulle jag tro. Men snälla kan vi ta ett annat forum för detta. Använd helgon, jag har redan skrivit ett mail till dig. Lättare att se dina svar på så sätt istället för att sitta och höka på dina komentarer
Gontanius:
Du har säkert skrivit ett mail & precis som typ 22 andra har du inte fått svar för jag ids aldrig svara direkto. det kommer när det kommer liksom.
Jaha ja då får jag väll ta det här då. Lycklig är som sagt en definitionsfråga. Lycka kan för någon vara att slippa ångest (två års terapi, hurray!) Medan för andra är det att kunna köpa som sagt ny bil osv. Lycka är ju en förbrukningsvara, så lyckliga är dom säkert. Men vad man blev lycklig av påverkar. En ny bil/tv är ju en snabblösning. Ungefär som en sil för en heroinist. Lyckan försvinner nästan lika fort som den kom. Däremot att bli fri från något som plågar en skänker ju en högre glad då den är långverkande. Att bli fri från en relation som skadat en och gjort en djupt olycklig är ju betydligt bättre än vad en tv någonsin kommer kunna ge.
Det jag säger med det är att man kan vara lycklig fast man vantrivs i världen. Jag kan inte säga att jag är olycklig, men jag hatar hur den här världen ser ut och vart det är på väg.
well, för att du skiver att du "hyser ruggigt stora misstankar" & så länkar du till en sida med schizotyp personlighetsstörning.
chilla gunilla. jag försöker inte motargumentera dig eller analysera. jag säger bara att det kanske är bättre att du tar upp det med läkaren & beskriver din problematik för henne/honom istället för dina läsare. ett tipz bara.
Gontanius:
Precis, en definitionsfråga. Men tror absolut inte lycka försvinner lika snabbt som den kommer, så har aldrig jag upplevt det. Men där kommer väl min definition in i bilden. För mig var tex kameran jag fick i present inte lycka, så enkelt kommer inte lycka för mig. Däremot blev jag väldigt glad över den. Lycka för mig är när jag känner en harmoni i mig & det är någonting som kan vara hur långvarigt som helst i rätt miljö & med rätt förutsättningar.
Jacqueline:
Men.. Alltså. Det här är min blogg. Där jag skriver ner mina åsikter & tankar. Jepp. Tankar. & vad var detta? En utomordentligt stark tanke. Eftersom jag skrivit mycket om mina upplevelser i huvudet så tycker jag inte att det är märkligt alls att jag droppar en misstanke om vad som pågår. Säger jag A så brukar jag säga B, Det är ju inte ett fastställande direkt. & det är verkligen inte ett tecken på att jag VILL. Saken är helt enkelt den att mitt tillstånd på många sätt & vis liknar schizotyp personlighetsstörning, & då inte bara pga hallucinationerna. Detta grundar jag på många överensstämmande punkter. Det är ingen vilja. Inget självdiagnostiserande. Det är bara så det är.
Skicka en kommentar