TÅMMPICOASTER.

It's such a rollercoaster. Mostly it's nothing but fun, but sometimes the abrupt changes & ambivalence makes me wanna jump of the ride 'coz I'm scared or need to puke. This Tåmmpi-ride is *OHHHHHHH* so hard to handle. I guess it helps a little that my Tåmmpi-situation is like 80% of what me & my psychologist talks about.

But everytime he says that I better understand that he's no better than the friends I've left behind, everytime he takes it back & tells me to have patience while he grows.. Every fuckin' time I just don't know what to do. How to act. What to believe. What part of him I should trust.

Trying Not To Break,
But I'm So Tired Of This Deceit.
Every Time I Try To Make Myself
Get Back Up On My Feet.
All I Ever Think About Is This,
All The Tiring Time Between,
& How Trying To Put My Trust In You
Just Takes So Much Out Of Me.

But for today, everything's fine.


Det är så bedrövligt mycket karusell över det hela. För det mesta är det bara jävligt kul att åka med, men ibland får ständiga tvära kast & ambivalensrundor mig att vilja hoppa av, för att jag håller på att skita på mig av rädsla eller behöver kräkas av turbulensen som effektivt tumlar runt i mig. Den här Tåmmpi-karusellen är *OHHHHHHH* så svår att hantera. Chansar på att det troligtvis hjälper en liten del att min Tåmmpi-situation är 80% av vad jag babblar om då jag träffar min psykolog.

Men var gång han säger att det är dax för mig att fatta att han inte är bättre än dom vänner jag lämnat bakom mig, var gång han vill radera det uttalandet & ber mig ha tålamod undertiden han utvecklas.. Var jävla gång har jag ingen aning om vad jag ska göra. Hur jag ska bete mig. Vad jag ska tro. Vilken del av honom som jag bör lita på.

Trying Not To Break,
But I'm So Tired Of This Deceit.
Every Time I Try To Make Myself
Get Back Up On My Feet.
All I Ever Think About Is This,
All The Tiring Time Between,
& How Trying To Put My Trust In You
Just Takes So Much Out Of Me.

Men just idag är allt bara gott.